En början

Välkommen till min första blogg. Här ska jag berätta hur jag klara mig i den stora staden.

Det har varit en lång väg till var jag står idag. Allt började med att Sofia sådde ett frö. Hon pratade om hur kul det var att ha en blogg och hur skönt det är att kunna skriva av sig. Jag tänkte inte mer på det. Fast efter en 16 timmars lång tågresa har man tid att fundera på många olika saker. Det slog mig att jag hade två veckor i Stockholm utan några planer. Tanken gav mig panik. Precis innan paniken hann rota sig, dök Sofias ord upp och min blogg, i tanken var skapad. 

Nu var det bara namnet på bloggen kvar att komma på. Bloggen kunde ha fått ärva mitt namn men det är så tråkigt. Smeknamn kanske? Nä. Jag har haft hela två stycken. Den ena var Skrutten. Kom igen! Skrutten? Det låter som en drägglande 5 åringen som vägrar släppa sin snuttefilt. Lite mognare än så är jag. Det andra är Giron. Inte så vackert om man  inte vet vad det betyder och det vet bara folk som bor norr om odlinggränsen.  Jag vill att fler än 10 stycker ska förstå mitt namn. Där försvann de två vanligste namnkategorierna. Jag funderade vidare och ett samtal med en gammal klasskompis från norr dök upp. Det var hennes svar när jag sa att jag skulle flytta till Stockholm.
" Men Ida, Ska du flytta till fjollträsk? Jag är besviken på dig. "

Så fick det bli. Orkade inte tänka mer på namn, så tack Johanna för namnförslaget.  Fjollträsk var upptaget så det blev fjollträsket. Nästan lika bra.  

Och här står jag idag. En blogg rikar. Det var en lång väg men nu är det äntligen fixat. Nu är det bara vänta och se om det är någon som är vill läsa denna blogg.

Men var ska jag skriva om i denna blogg.  Jag ska föska beskriva hur bra en norrlänning kan smälta in i Stockholm och hur bra det kommer gå för en tjej som inte har ett lokalsinne. Det jag inte ska skriva om är var jag har på min macka och hur snygg jag är i mina sviin drya märkeskläder.  

En annan sak som jag kommer att skriva om är min hemstad Kiruna. Jag tycker det är dags att kasta ett fint ljus på  Sveriges största stad (till ytan). Jag ska försöka berskriva den utan att det doftar bensinångor samtidigt som snusen rinner...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0